Dunkelt är den skepnad som döljer mig
I århundraden jag har dött i plågor
I lidande sveptes mitt sinne blankt
Fylld av historier om en värld bortom
Där ögonbindlar avslöjar verklighet
Det är verkligheten demonen visar mig
Allt du ser är ej sanning för mig
Jag alstrar demoner, från bortom
De pratar stilla i tystnad åt mig
Framträdandes i skuggor av aska
Bortom det rike som skulle varit
Värdighetens anlete är upplöst
Plundrad jag vandrar bortom
Nekad verkligheten ni pratar om
Dömd till demonernas öde rike
Där har jag min egna tron
Byggd av livlågor jag har släckt
Samt de plågor jag har väckt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar