Förnuftet dör förtvivlat i min vardag
Bara tomma blad i denna dagbok
Ser världen passerar mig här förbi
Jag samlar på grått uttråkat damm
I en skål av föraktad ynklighet
Tackar för allt som jag aldrig fick
Ser ut genom kallt skitigt glas
Somnar när allt sakta dött bort
Jag är damm i en skål full av hån
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar